Mandag 12. september kunngjorde flere norske medier forskningsresultater fra NTNU som visstnok viser at snus er like farlig som sigaretter. Forskning.no påstår at «En stor studie viser at snusing kan øke risikoen for hjertekarsykdom minst like mye som røyking».
Og media hiver seg over da dette er enkel klipp og lim journalistikk (eller journaliklikk, som jeg liker å kalle det).
Hadde de bare giddet å gjøre godt journalistisk arbeid og gått i sømmene på den påståtte ‘fakta’. Selv om den jobben burde startet lenge før…
Forskningsresultatene mediene henviser til er fra en undersøkelse gjennomført av NTNU. Resultatet var nedslående for landets snusere. Blodårefunksjonen skilte seg nemlig betydelig ut i gruppen bestående av dårlig trente menn som bare snuser og ikke røyker. Det betyr ikke at det er synonymt med at snus er like farlig som sigaretter. Fakta er at overskriftene som er brukt ikke har samsvar med resultatene i selve forskningen. Hverken i forskingsrapporten, i den publiserte artikkelen og derfor ikke hos inkompetente, såkalte journalister. Det finnes ingen betydelige bevis for noen slike påstander i undersøkelsene som ble gjort.
Artikkelen er skrevet av Stein Roar Leite, som er førstekonsulent i kommunikasjonsavdelingen i NTNU. En PR-stilling. NTNU presenterer ham i denne sammenheng som journalist, og det gjør Forskning.no også. Leite har bakgrunn som kameramann, til nød videojournalist, men ikke med noen faglig journalistisk bakgrunn.
«Særlig tittelen ser ut til å ha dratt konklusjonene svææært langt. Med stor suksess i pressen» konkluderer en professor ved UiO på SoME.
Hos Unikard, som driver nasjonal forskning på hjerte- og karsykdommer skriver de «Resultatene kan ikke brukes til å konkludere med at snus svekker funksjonen til blodårene. Studien baserer seg på tversnittdata hvor snusbruk og endotelfunksjon er målt på samme tidspunkt, og assosiasjoner fra observasjonsstudier kan ikke bekrefte årsakssammenhenger mellom de to tingene som knyttes til hverandre. Studier som strekker seg over en lengre tidsperiode må til dersom man vil undersøke om redusert endotelfunksjon utgjør en direkte kobling mellom snusbruk og økt risiko for hjerte- og karsykdom. Dessuten understreker forskerne at de baserer seg på selvrapporterte opplysninger om tobakksbruk og fysisk aktivitet, og at noen deltakere derfor kan ha blitt plassert i en annen gruppe enn de hører hjemme.»
Med andre ord, stor ståhei for ingenting, som Shakespeare ville kalt det.
«Det er altså liten eller ingen sammenheng mellom artikkelens innhold og hva som formidles. Dette gjelder for artikkelen isolert og i enda større grad når den settes inn i hele litteraturbildet. F.eks er det lite epidemiologiske (studier av helsetilstand og sykdomsutbredelse i en befolkning) holdepunkter for at snus gir karsykdommer og artikkelen endrer ikke dette» mener professor ved UiO Kristian Gundersen.
Resultatene som er lagt frem har så lite utslag at det ikke er av stor betydning. Om resultatene ikke er statistisk signifikante kan man ikke dra noen som helst konklusjon av studien.
Göran Nilsson, nok en professor ved UiO mener at «En seriøs forfatter skulle konkludere med at snus ikke har noen tydelige effekter. Er dette tilfellet så er naturligvis artikkelen en skandale da den helt klart gir inntrykk for at de har funnet noe viktig og signifikant» og konkluderer «Ingen seriøs forsker ville engang kalle dette en tendens».
Han går ennå lengre da han mener at det er feil å tvinge forsøkspersonene å avstå fra snusbruk i 4 timer før testene.
En som snuser kunne da fått abstinens symptomer, spesielt en som snuser mye. I så fall kan nikotinabstinens snarere enn nikotin være årsaken til den lille effekten forskerne mener de ser.
Konklusjonen er at man må se nærmere på alle slike bombastiske utsagn. Folkeopplysningen på Nrk endevender mange myter som denne, da det tydligvis er viktig å konkludere stort i rapporter, selv om forskningen tilsier ingen betydningsfulle resultater.
Så kan man undre seg hva legemiddelselskapet Roche og NSB (!) som finansierer studien har å tjene på dette.
Det er ingen som påstår at snus er sunt som hjemmelaget muesli, men sammenligningene med røyk må slutte, for når man går påstandene i slik forskning i sømmene, er det store feil å finne.
På den andre siden kan jo skaden allerede være gjort med propaganda og feilinformering. Det må det i hvert fall bli slutt på før folk mister all tillit til forskning.
Her er to andre relativt ferske studier om snus, også utført på HUNT-data, der forskerne ikke fant noen grunn til bekymring. En om diabetes og en om hjerte-kar. Disse studiene ble forbigått i stillhet
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/dme.13179/abstract
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.12313/abstract
For den som evt vil lese mer:
Kronikk på Dagbladet om denne saken
Forskning.no om utdatert snusforskning
For veldig spesielt interesserte:
Göran Nilssons ryggrad- brekkende konklusjon av studien:
«För det första så har de inte gjort någon korrektion för “multiple comparisons” vilket man måste göra om man jämför flera grupper (de har i alla fall inte angett att de gjort detta i artikeln). De har mätt vad som kallas Flow Mediated Dilation (FMD) i %. I deras första jämförelse jämför de 4 grupper: kontroller, snusare, rökare och blandmissbrukare (snus+rök). Där finner de ingen signifikant effekt av snus men talar om en tendens. Jag har räknat ut medelvärde +/- standardavvikelse (SD) från deras 95% konfidensintervall (CI) enligt formeln
SD = √n (övre – nedre CI)/3.92
Jag finner då att värdet för kontroller är 4.52 +/- 3.87 och för snusare 4.12 +/- 3.86. Detta visar på en extremt stor variation i FMD och inget som imponerar på någon fysiolog (som jag). Jag kan inte föreställa mig att detta skulle ha någon som helst funktionell betydelse. Ett t-test på dessa värden ger ett p=0.16, alltså långt ifrån signifikant, även med ett önskat p < 0.05. Eftersom de gör åtminstone 3 jämförelser här skulle de behöva ett p<0.017 (=0.05/3 i enlighet med en Bonferroni korrektion för multipla jämförelser). Ingen seriös forskare skulle ens kalla detta en tendens. De går sedan vidare och korrigerar för ålder. Då finner de ett p alldeles under 0.05 för effekt av snus, men utan Bonferroni korrektion, så fortfarande inte signifikant. När de sedan går vidare för att kontrollera för inkomst/utbildning försvinner signifikansen och en ytterligare korrektion för om personerna tränar eller ej gör också att signifikansen är borta. Allt fortfarande utan Bonferroni korrektion så nu har de gjort 12 jämförelse så de skulle egentligen behöva ett p<0.0042.
Detta är verkligen att koka soppa på en spik och inte seriöst!
Men de ger inte upp utan går vidare och delar upp materialet i dubbelt så många grupper genom at dela upp varje grupp i de som säger att de tränar och de som säger att de inte gör det. Nu är den gamla “signifikansen” (som egentligen inte var signifikant) borta för de snusare som tränar, men det har en liten effekt (säkert långt ifrån signifikant efter Bonferroni) på otränade snusare, men med det antalet jämförelser de nu gjort så blir detta meningslöst.
De ger faktiskt inte upp ännu utan delar upp dem en gång i de som har hög oksygenupptagningsförmåga eller inte, och egentligen finner de då ingenting.
I diskussionen kunde man begära mycket mer ärlighet i valet av referenser. Här nöjer jag mig att påpeka att de säger de “Snuff use is associated with increased heart rate and blood pressure” och citerar ett par amerikanska studier som bara sett på akuta effekter. Det intressanta är att de själva faktiskt själva mätt blodtryck på personerna i studien (Tabell 1) och kontrollpersoner och snusare har exakt samma värde: 131/76!
Idag är jag glad att jag är professor på Universitetet i Oslo och inte NTNU!»